Födelsedag och Jul

Karin älskar att fylla år. Och hon älskar julafton. Vi älskar henne!

Nedräkning till jul i KL

Sista skolveckan innebär, inte julfester eftersom det inte är en officiell högtid i Malaysia, men väl "end of year parties" på skolan. Killarna hade hur som helst kul! Här ålar sig Gunnar snabbt igenom en rock ring och Bertil ägnar en stund till att göra paket av böcker som ska lämnas till välgörenhet.

 Även fotbollsklubben hade "end of year party" och killarna firade med en match mot mammorna. Väldigt kul men kanske inte så vackert.

Karins höjdpunkt den här veckan var nog tenniskompisen Allegras kalas som bland annat inkluderade chokladfontän och spunnet socker.

 Annars deppar vi som sagt lite över att vi inte kan åka hem i år. Vi tröstade oss lite med SVT:s Luciamorgon...

... och barnen gillar åtminstone att papparkakshusen inte håller lika länge här.

 Sist men inte minst har Karin börjat öva inför jultårtebaket vilket Gunnar uppenbarligen uppskattar. 

Hemlängtan mm

Vi längtar hem till snön, svenskt julfirande, släkt och vänner nu. Förstås. Men någon hemresa blir det inte i år så vi försöker njuta här så gott det går. Vi inledde veckan med skolans arrangemang "Christmas around the world" som handlade om julfirande från tio olika länder. Vid det svenska bordet berättade vi om Lucia och lånade ut Lucia-kronor, glitter, lucia-linnen, stjärnor, stjärngossestrutar och en och annan tomteluva.

Ja hm, vi får nog lära Gunnar lite mer om det här med stjärngosseuppgiften.

Lite senare under veckan var det dags för friidrottstävlingar. Bertil körde så många grenar han fick lov med samma energi. Han hoppade långt och högt, sprang fort och entusiastiskt. Gunnar gillar nu mer höjdhoppet bäst. Han hoppade högt och snyggt. 

Karins klass var inte med på idrottsdagen men de har mycket annat kul på gång. I skolan julpysslar de och läser böcker om julen. Här hemma har hon bakat peppakakor med kompisen Eva och gått på två olika julfester. Och så har hon badat förstås.

 Bertil och Henrik har ägnat helgen åt en stor fotbollsturnering.  

Gunnar har vi knappt sett röken av eftersom han spelade en annan fotbollsturering och fick skjuts till den av kompisen Murray som han också sov över hos. Men här sitter han iallafall på söndagskvällen, nöjd över att vi klätt granen, och skriver ett kort till en kompis vars födelsedag ska firas idag. 

Vi vuxna har förstås också varit på en och annan julfest. "För många och för ofta" om ni frågar Bertil. Julmat och julfest är fantastiskt men vår favorittillställning i December är nog ändå Italien Armed Forces National Day, dels för att värden är en av våra favoritgrannar, dels för att italienare kan det här med att fixa mat. 

Första advent och tropiskt regn

Den här veckan har det regnat infernaliskt mycket men vi har tack vare julkonsert, lussekattsbak, julgransdekorationer på skolan och adventsfika fått oss lite hederlig decemberstämning till livs ialla fall.

Listan av trevligheter den här veckan inkluderar annars också en "Wacky tacky dress up day". Som vanligt körde Bertil på för fullt, Karin var lite konservativ och nöjde sig med två olika slags strumpor i kombination med finaste kjolen och Gunnar föredrog den vanliga skoluniformen. 

På fredagskvällen grillade vi med goda vänner. Vi vuxna kunde njuta av att elva barn i olika åldrar stimmade och stojade glatt, fint och vänligt ihop länge. Så länge att vi till slut hittade våra killar sovande i varsin badring.  

Till det minst trevliga den här veckan hör att vi sagt hejdå till våra grannar. Egentligen borde vi väl vara vana vid att säga hejdå till grannar och kompisar vid det här laget men den här familjen har bott precis bredvid oss sedan vi kom till KL och ibland tror jag nästan att Karin betraktat Sidney och Nathans hem som en förlängning av vårt. 

Efter att ha tittat på det fina albumet som vi hade fått av dem ikväll deppade både Karin och jag en stund. Sedan försökte Karin pigga upp oss genom att ge förslag på alla trevliga familjer hemifrån som skulle kunna flytta in nu när det finns en lägenhet ledig precis bredvid oss. Är inte det ändå en finfin idé?