Sweden mm

Den här tiden på året längtar vi hem särskilt mycket. Kanske ännu mer i år. Bertil fick anledning att tänka en hel del på Sverige när han fick i uppdrag att göra en poster om sitt hemland. Han konstaterade att det finns mycket att vara glad och stolt över. Först var det mycket fokus på snö och Zlatan. En lärare hade pratat med honom om Nobelpriset så Alfred Nobel fick vara med. Han berättade förstås också om Husqvarna som gör awsome gräsklippare och motorsågar. När brorsan förklarade att  Mojang, som gjort Minecraft som Bertil och hans kompisar älskar att spela, är ett svenskt företag ville han förstås gärna ta med det. Han blev ännu gladare när han kom på att han kunde berätta att Skype, som de sitter och pratar i när de spelar, också är grundat i Sverige.  

Den här veckan har vi annars väntat på att få hem Henke igen som varit ute på jobb hela veckan. Skolan har förstås tagit mest tid men vi har tex också hunnit med lite tennis...

... och Brio-järnvägsbygge.

Och sedan, precis i tid inför en födelsedag, så kom han äntligen hem. Födelsedagen firades med fina teckningar, sång, blommor, långlunch och poolhäng med grannar och kompisar.

Det var så trevligt att vi bestämde oss för att göra söndagen ungefär likadan. Och inte blev det sämre av att Bertil och Henke levererade lunchsmörgåsar

"Vem sänkte båten?" och lite annat...

När Gunnar och Bertil var yngre var boken "Vem sänkte båten?" en favorit. Av någon anledning kom jag att tänka på den när jag tittade på söndagskvällens badentusiaster. 

Hur som helst, om nu Henke sänkte båten så kompenserade han barnen väl därefter genom att skjutsa dem fram och tillbaka i bra tempo. 

Den här veckan begav sig Gunnar och hans klasskompisar iväg på en hajk. De skulle sova i tält, klättra och utforska djungeln. Gunnar hade sett fram emot detta länge och vi höll tummarna för att vädret skulle vara fint. Men det regnar ofta i KL. Kanske inte så länge men nästan alltid rejält. När tält, sovsäckar, packning och barn var genomblöta, marken geggig och klätterväggen förstörd så gav till och med det här gänget upp. När Henke begav sig iväg till skolan för att hämta trodde vi nog att Gunnar skulle vara riktigt besviken. Men när man är kall och genomblöt så är det ganska skönt att komma hem och han konstaterade att de hunnit ha mycket kul ändå. 

På lördagen blev han dessutom hembjuden till en av kompisarna som han skulle delat tält med så att de fick sova ihop med sina ficklampor ändå. Med brorsan på bortaplan passade Bertil på att bjuda hem en kompis på sleepover. Och sedan en till. Och en till. Tillslut hade vi fem 8-åringar i huset. Och tro det eller ej, efter Arsenal - Chelsea, Henkes hamburgare, legobygge, en väldig massa diskussioner om vem som skulle sova var och ännu mera fnitter så sov de faktiskt några timmar.
 
Till de större händelserna den här veckan räknar vi också in att Karin och Bertil dansat in semesterhattarna.

Som ni hör händer det inte så enormt mycket här. Det blev liksom aldrig av att vi planerade in några resor på de helgdagar som återstår under våren. Men vi njuter mycket av vardagen. Det är inte så dumt det heller. Och sist men inte minst...

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Backyard detective

Barnen i prep reception har under några veckor ägnat sig åt att ta reda på vilka djur som lever på skolgården. Karin är särskilt förtjust i ett gäng larver som förhoppningsvis snart ska bli vackra fjärilar. Det är bara lite svårt att bestämma sig för vem den stora larven är mest lik.

Påsk

Vår påsk i KL är förstås inte som påsken på öa. Men den är bra på sitt sätt. Gästerna vid påskaftonslunchen gav sitt bästa i äggpickningsturneringen, barnen stojade entusiastiskt när de letade ägg och Henrik lagade massor av god mat. Inte bara god mat förresten utan också så mycket mat att vi kunde njuta av den även som påskdagsbrunch.

Den här påsken var lite speciell för oss. För mig har februari och mars inneburit ett antal läkarbesök, operation och tjugotre strålbehandlingar. Lagom till påsk andas vi liksom ut. Jag känner ingen lust att fira men njuter av att inte behöva åka till sjukhuset varje dag och är enormt tacksam för att den där knölen i bröstet hittades tidigt, för att jag hamnade hos bra läkare här i KL, för vänliga råd från kloka läkare i Sverige, för att vi har en bra sjukförsäkring och för stöd från familj, släkt och de vänner hemma som fått reda på vad som hänt, från nya vänner och grannar här, från jobb och från skola. Och så känner jag mig intergalaktiskt tacksam över mina fyra närmsta familjemedlemmar. Gunnar chockade mig först genom att kunna cancerbegreppsapparaten bättre än jag och våndades nog lika mycket som vi vuxna när vi väntade på besked från labbet. Men han var jättebra på att ställa frågor när han behövde och på att prata med oss om hur han mådde. Bertil och Karin var omtänksamma och ibland lite vaksamma men oftast som vanligt. Henrik var förstås minst lika orolig som jag men orkade ändå ligga i som ett bi för att fixa, pyssla om och hålla oss andra på gott humör.

Så det har verkligen inte bara varit jämmer och elände under februari och mars. Som vanligt har vi förstås badat en hel del och spelat ganska mycket tennis.

Riktigt stora bad- och tennisentusiaster var Henrik och barnen när vi fick hålla till på familjen Dahls klubb där det finns hopptorn och grästennisbana.

Bertils klass framförde Camp Kembara, en föreställning som handlade om "healthy choices".

KLYS gjorde bra ifrån sig på en turnering. Bertils lag vann och Gunnars lag tog en tredjeplats.

Vi fick finfint besök av Svenne och Gullan. Karin gillade särskilt att spela ett tärningsberättarspel som barnen fått av bästa gudmor Lotta.

Gullans födelsedag firades bland annat med middag och konsertbesök.

Det har spelats badminton, både ute och inne.

Henke och Svenne hann med en (1) golfrunda.

Karin tog med sig klasskompisar och ett gäng föräldrar och gick på teatern "The Owl who was afraid of the dark". Mest spännande var nog när skådespelarna gick runt och pratade med publiken innan föreställningen.

Bertil och hans klass ordnade en mässa om hälsa och olika sjukdomar.

Gunnar fick beröm av sin pianolärare Yeelee.

Under spring break var vi ju tvugna att stanna i KL men vi åkte bland annat till Kidszania där Karin provade på att arbeta som tandläkare medan Gunnar och Bertil skötte radiostationen.

Och när Camilla kom och hälsade på blev vi så glada att vi bestämde oss för att klämma in en kort resa till havet vid Kuantan.

Så var det också i februari och mars.

CNY, namnsdag och kalas

Eftersom man firar Chinese New Year här så var skolor och arbetsplatser stängda i början av veckan. Många bjuder in till CNY-lunch och vi fick tillfälle att prova ny god mat.

Hos Jasmine och Thomas fixades också lejondans.

Familjens lista över veckans väsentligheter inkluderar annars sådant som att Bertil lärt kompisarna i skolan att göra chokladbollar, att kusin Edvard blivit myndig, att Gunnar nu spelar piano med ackord, att ännu en Samuelsson fått kläm på det här med att blåsa bubbelgumsbubblor...

... att Karl haft namnsdag...

...och sist men inte minst att det äntligen var dags för Karins födelsedagskalas. Det här var första gången som Karin bjudit in många kompisar till kalas. Vi tyckte alla att det var lite spännande att se hur hon skulle reagera på all uppmärksamhet och brorsorna laddade för att hjälpa till och supporta lillasyster. Hon hade valt plats själv och önskat sig ansiktsmålning och dans.

Ansiktsmålningen gick fint och när Erik, som hjälpte till med dansen, hojtade "Who's the birthday girl?" så var det ingen tvekan om att Karin var redo för kalas.

Och därmed tycker nog till och med Karin att den här födelsedagen är färdigfirad för den här gången.