söndag 23 oktober 2011

Swim Meet

Den här helgen arrangerade vår skola en simtävling. Gunnar simmade, Henrik dömde och vi andra hade tänkt heja på efter Bertils fotbollsträning. Det var bara det att alla Gunnars events visade sig vara på förmiddagen och den där trafiken, som jag i och för sig sagt att jag inte ska skriva mer om, var långsam. Mycket långsam. När vi kom fram var Gunnar färdig med sina heat, Henrik hade klarat av sitt 5-timmarspass som stroke and turn judge och båda var redo att åka hem.
Bertil hjälper till att hålla humöret uppe på Karin i bilen.
Två styck Samuelsson redo att vara simtävlingspublik och två styck Samuelsson nöjda men sugna på att åka hem efter 7 timmar vid poolkanten.

Heat winner ribbon!
Taktiksnack inför nästa tävling...

3 kommentarer:

Maria sa...

Åh, Jag tycker den nedersta bilden med pappan i rörelseoskärpa och de två sönerna med huvudena lätt på sned i förundran är obetalbar!
Ha det fint!
MariaW

Åsa sa...

Den sim-kursen kan Henke ge kusinkillarna som kommer till helgen.

Jag måste erkänna att jag är lite pirrig över att de glömmer badbyxorna.Rille säger att han sköter packningen och det ska minsann packas LÄTT. Jag som är van att ha full kontroll gör allt för att hålla mig ifrån väskorna som för övrigt är väldigt tomma.

Idag var min första dag på jobbet sen Hildas olycka en månad sen. Gissa vad.....
Bilen startade inte då jag skulle iväg. Tur att pappa finns och kunde köra mig till Råslätt, tur att mamma finns som kunde ta hem tjejerna från Fritids, tur att Rille finns som hämtade mig och sen hoppade av i stan för att fortsätta jobba till kvällen och tur att grannpappan finns som just nu har kopplat batteriet till en laddare.

Kramar Åsa

Anonym sa...

Det har du rätt i Maria! Den bilden är tagen i rätt sekund. Och den är väldigt typisk för Samuelssonska familjedynamiken. I andra sammanhang kan man ibland undra hur det står till med hörseln (vi har faktiskt skickar Bertil på extra hörselkontroll en gång), men när pappa snackar sport så suger de i sig som svampar. Och förresten, tack vare din kommentar hittade jag till en trevlig blogg!

Hahaha, Åsa, jag skulle nog också vara lite orolig... Men det mesta finns ju att köpa här! Och som sagt, det viktigaste är ju att det finns plats i väskorna för alla presenter de ska ta med hem till dem som inte kunde följa med.

Typiskt med bilen. Men det låter som om du får igen lite av all hjälp som du alltid ställer upp med själv! Krama på alla från oss tack!